Kategorier
Fält

Flott, flottare, flottast!

I slutet av oktober och början av november har personal från SAU utfört en inventering i norra Uppland och södra Gästrikland inför dragning av nya vattenledningar. Det är dock inte första gången som en vattenledning anlagts i området, även om den tidigare var av en helt annan karaktär.

Här går gränsen mellan Uppland och Gästrikland. Foto: J. Wikborg, SAU.

Utredningsområdet går mestadels genom skogsmark där den dominerande lämningstypen är kolningsanläggningar, vissa av dem med intilliggande spisrösen efter kolarkojor. Sådana som Dan Andersson en gång vilade vid. Inom utredningsområdet passerar även en flottningsränna. Kanske landets längsta?

Parti av den 3 mil långa flottningsrännan. Foto: J. Wikborg, SAU.

Flottningsrännan anlades i slutet av 1800-talet. Det var vanligt att flotta timmer på älvarna vid denna tid. Problemet var dock att Dalälven hade svårpasserade forsar och vattenfall vid Älvkarleby. Under en period transporterades timret därför med tåg till Gävle där det sedan skeppades vidare till Korsnäs sågverk i Falun, men detta blev en dyr lösning. Då beslöt man att uppföra ett nytt sågverk vid Bomhus utanför Gävle. Timret transporterades dit i den 3 mil (!) långa flottningsrännan som grävdes för hand från Untrafjärden vid Dalälven till Bomhus.

Detaljbild av konstruktionen. Foto: J. Wikborg, SAU.

Omkring 700 man var sysselsatta med att anlägga den brädfodrade rännan som resulterade i att en timmerstock kunde färdas de tre milen på ca 10 timmar. Konstruktionen ställde höga krav på ingenjörskonst för att överbrygga nivåskillnaderna i området och vattenflödet reglerades med hjälp av flera dammluckor. År 1970, året efter Woodstock-festivalen, upphörde flottningen i rännan och man återgick till tågtransporter.

Anordning för att reglera vattenflödet. Foto: J. Wikborg, SAU.

/Jonas Wikborg

Kategorier
Fält

En utredning i vattnets tecken

Under hösten har vi arbetat med en arkeologisk utredning på en sträcka mellan Gävle och Sandviken. De båda kommunernas fjärrvärmenät ska kopplas samman och av denna orsak behöver vi ge oss ut och inventera och gräva. Och detta med vatten är hela tiden återkommande i projektet, i olika former, inte bara genom att det är fråga om fjärrvärme.

Det började med att vi skulle ha fältstart den där dagen i mitten av augusti då ett skyfall drabbade trakten. Som tur var hann vi inse vad som var på gång och sköt upp det hela till veckan efter. Men i skogarna har det varit mycket blött. Nästan alla diken har varit omöjliga att komma över och omvägarna kring våtmarkerna har blivit stora.


Diken blev bäckar, bäckar blev åar…

Vårt utredningsområde korsar också Gavleån och en ö, Fösholmen, som ligger i ån. På grund av allt strömmande vatten har vi dock fått vänta med vårt besök där tills en del vatten runnit undan. Tyvärr har nog ön påverkats av strömmande vatten åtskilliga gånger under tidens gång. Därför saknades förutsättningar för att det där skulle kunna finnas t ex en bevarad stenåldersboplats på ön – något som vi hade sett som en möjlighet.


Michel till höger, i sällskap med geoteknikern Jonas Hilmersson från Sweco, som tog oss med ut till Fösholmen, eller som den också heter, Bäverön.

Michel sållar och letar stenåldersfynd.

Men vi har i alla fall hittat fornlämningar på några andra platser. Det rör sig främst om ett antal av de sandstensbrott som är så karaktäristiska för området men även några lägen för stenåldersboplatser.

Utredningen är inte avslutad än. Vi ska göra sökschaktning i trakterna kring Valbo och Valboåsen. Våra förhoppningar är goda om att hitta åtminstone någon eller några fornlämningar till där. Och återigen dyker vattenaspekten upp – vi ska nu arbeta på och vid en rullstensås som används för vattentäkt av Gävle kommun.

Ann Lindkvist

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

23/7 2021

Hej igen.

Nu har vi kommit igång ordentligt med grävningen. Det osteologiska materialet är fantastiskt. Mängder med fisk, sköldpadda, olika antiloper och även mindre däggdjur. Nu när vi kommit längre ner i lagren avtar keramiken medan stenmaterialet ökar. Mängder av avslag och mikrospån i jaspis och andra flintlika stensorter. Dessutom större avslag i ett kvartsitlikt material. I veckan var Anneli Ekblom och Michel Notelid här och hjälpte till. Nu har vi ca 1,5 vecka kvar på grävningen, i bästa fall kommer vi ner på dryga metern i schaktning. I övrigt är allt bra här i byn. Vi märker väldigt lite av alla coronarestriktioner som gäller här nu.

Vi hörs

Michel Guinard

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

05/07/2021, Changalane, Moçambique.

Hej.

Vi har ägnat veckan åt förberedelser. Det är bara 3 mil till Maputo men när vi åker dit för att köpa diverse som vi behöver tar det en hel dag pga otroligt dåliga vägar. I morgon ska vi ha den nödvändiga ceremonin för att få gräva i grottan. 5 liter portugisiskt vin, av en särskild sort som inte finns överallt, och fyra kycklingar samt 12 kilo majsmjöl ska ingå i ceremonin. Sen direkt imorgon kommer vi att börja utgrävningen. Fortsättningsvis blir det utgrävning i stort sett varje dag fram till slutet av månaden. När vi lämnade platsen för 2 år sen grävde vi tidig jordbrukskultur (Matola, ca 2000 år gammalt) med inslag av LSA, sen stenålder. Nu tror vi att fortsättningen blir stenålder och vi får se hur djupt vi kommer.

Med vänliga Hälsningar Michel

Kategorier
Uncategorized

Vid Vasselhyttan

Igår letade vi efter mesolitiska lämningar vid Vasselhyttan inför anläggandet av en vattenledning.   

För ca 7 000 f. Kr. sträckte sig en långsmal vik av Littorinahavet söderifrån in till Vasselhyttan. I den innersta delen av denna havsvik mynnade ett större vattendrag (det som idag utgörs av Garhytteån-Norrsjön-Sörsjön-Storån). Lämpligt för bra boplatslägen, men dessvärre hittade vi inga fynd som tydde på några boplatser i den smala korridoren vi sökt av.

Däremot hittade vi förglasad slagg som tycktes vara slagen. Detta fenomen har dykt upp på andra ställen, bl a i Gästrikland och Dalarna. Kanske har det funnits torpare eller backstugusittare som gjort smycken av de vackraste slaggbitarna! Här vid Vasselhyttan är det tydligt att man valt den blå och turkosa färgen. Bitarna dök upp på flera ställen, men inom ett begränsat område i mark som varit åkermark åtminstone sedan 1800-talet.  I närheten har det legat en backstuga och en gård och det är väl rimligt att tänka sig att avslagen följt med rester av hushållsavfallet ut på åkern.

Ibland kan tekniken vara förvillande lik stenålderns hantverk. Samma teknik som när man gjorde t ex dolkar under senneolitikum. Tryckteknik finns beskriven i åtminstone två historiska kontexter i Sverige tidigare. Vid undersökningen av ett torp i Stora Skedvi påträffades ett bearbetat material i form av slaggsten. Denna hade bearbetats med dels bipolär teknik och plattformsteknik. Små nagelformade avslag hade avskilts från plattformen. Exakt vad man tillverkat är inte säkert men några tolkningsförslag som författarna lämnar är att man tillverkat smycken eller bössflinta. Även i Sofiedal i Gästrikland har man gjort liknande iakttagelser.

Vackra avslag i slaggsten. Kanske en rest från smycketillverkning.

Slaggsten, som är en restprodukt från järnframställning, användes förr kanske främst som byggnadsmaterial. Ett både billigt, vackert och hållbart byggnadsmaterial i en bygd där allt virke behövdes för träkolsproduktion.  Idag finns det dock gott om ställen där man kan köpa smycken i så kallad Bergslagssten…(slipad slagg).

Michel och Fredrik sållar den sandiga jorden omgivna av högvuxna lupiner.

 Läs mer i :

Welinder, S., & Apel, J. 2007. Ett torp och ett artefaktmönster. I: S. Welinder (red). Torpens arkeologi. RAÄ. Stockholm.

Darmark, Guinard & Stenbäck. 2010 Sofiedal 11 En mellanneolitisk boplats i södra Gästrikland Särskild arkeologisk undersökning RAÄ 478, Sofiedal 11 Valbo-Ön 11:1 Valbo sn Gävle kommun Gästrikland Sau rapport 2010:9

Kategorier
Uncategorized

I arkivet

I onsdags spenderade Sanna och Leif Berggren (byggnadsantikvarie) många timmar i arkivet på Engelsbergs bruk. Otroligt spännande och i vacker miljö. Engelsbergs bruk finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven.   

Vissa kartor är som små konstverk.

I arkivet, Nordstiernas centralarkiv finns i princip samtliga handlingar bevarade från de företag och organisationer som ägts av familjen Ax:son Johnson och Nordstjernan. I arkivet förvaras således ett tvärsnitt av Sveriges industrihistoria under 1900-talet. Här finns förutom handlingar från Sala silvergruva även arkivmaterial från Avesta kopparverk, Avesta Jernverk, Engelsbergs bruk, Hedemora verkstäder, Högfors bruk, Johnson Line, Karlstad Mekaniska verkstad, Lindholmens varv och många fler….

Vi har gått igenom materialet för att få lite bättre kläm på det vi hittat vid undersökningarna Sala silvergruva. Vi har tittat på fantastiska kartor, handkolorerade och med 3d effekt där man bild för bild kan klättra längre ner i gruvhålen. Relationsböckerna är som årsberättelser som redogör för vad som hänt vid gruvan under året, in i minsta detalj.  I försäkringsbreven får vi reda på vilka byggnader som fanns och vilken funktion de haft. Inventarielistor och nybyggnadsförteckningar, ritningar på diverse apparatur ger oss en fantastisk inblick i verksamheten.

Frej, Putte och Dockan var namnen på några av hästarna i gruvstallet på 1880-talet. Här fanns plats för 6 hästar.

Vi har bara hunnit titta på en bråkdel av allt vi ville titta på. Så vi hoppas att det blir fler turer hit till detta makalösa arkiv inom kort!

Vackra handstilar kan ibland vara svårlästa…

Kategorier
Fält

Fältsäsongen 2021

Nu har fältsäsongen 2021 dragit i gång på riktigt. Ett gäng har dragit till Stigtomtamalmen nordväst om Nyköping. De utreder ett område inför Ostlänken i samarbete med Sörmlands Arkeologi AB.

Hittills är det en blandad kompott som framkommit; från mesolitiska boplatser till ett 1600-tals torp. På bilden nedan ser du en mynningsbit, trattbägarkeramik med dekor.

Neolitisk keramik

Kategorier
Fält

Sundsviks ängar

Under veckan har SAU inlett förundersökningar inom tre fornlämningar invid Sundsörs säteri, Nykvarns kommun.

De lämningar som undersöks är två ekonomibyggnader. En finns återgiven på en historisk karta från slutet av 1600-talet den andra återfinns på en karta daterad till 1830-tal. Därutöver förundersöker vi en boplatslämning där det framkommit härdar. Inga dateringar av dessa finns, men de bör sannolikt dateras till järnålder.

Några av fynden som hittats vid den undersökta ekonomibyggnaden.

SAU:s arbete på platsen föranleds av att markägaren planerar att anlägga tomter för att 65–80 lägenheter i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus ska kunna byggas. Vi kommer att vara på plats till slutet av nästa vecka.

Kategorier
Fält Fynd Kontoret

Fyndhantering

Nu paketeras fynden från Kelthögen och de andra utgrävningarna som SAU har gjort i Alunda inför breddning av väg 288. Fynden ska till Upplandsmuseets magasin i Morgongåva. Generellt används syrafria fyndaskar och syrafritt silkespapper vid förpackning av arkeologiska fynd som är rengjorda eller konserverade. På bilden syns några av de gravurnor som fanns på gravfältet.

Vi passar på att göra lite reklam för våra ”Alundor” som kom i vintras. Alla finns på Forndok

Länk:

https://app.raa.se/open/fornsok/api/uppdrag//dokument/fil/aWlwYXg6Ly9vYmplY3RiYXNlLmRvY3VtZW50L2RvY3BhcnRpdGlvbiMxMDI0MzQ2NQ==/Kelthogen_med_omslag_och_inlaga_inkl%20bilaga14.pdf

https://app.raa.se/open/fornsok/api/uppdrag//dokument/fil/aWlwYXg6Ly9vYmplY3RiYXNlLmRvY3VtZW50L2RvY3BhcnRpdGlvbiMxMDA4MjYzMQ==/J%C3%A4rn%C3%A5lder%20och%20medeltid%20i%20Marma%20SAU%20rapport%202020_26.pdf

https://app.raa.se/open/fornsok/api/uppdrag//dokument/fil/aWlwYXg6Ly9vYmplY3RiYXNlLmRvY3VtZW50L2RvY3BhcnRpdGlvbiMxMDA2NDA3MQ==/Romartida%20gravar%20i%20Marma.pdf

Kategorier
Fält

Osteolog i fält

Den senaste veckan har en av SAUs osteologer tillsammans med Uppdrag Arkeologi undersökt en tidigkristen gravplats, en så kallad ”gravgård”, i utkanten av det gamla Sigtuna. Med osteologens hjälp säkerställs att mesta möjliga information om den individ som gravlagts tas tillvara från undersökningens start. Redan nu kan vi säga att det rör sig om fyra vuxna och fyra barn. Efter fältarbetet gör osteologen en analys av skeletten. Då bedöms kön samt ålder och eventuella spår av sjukdomar eller skador undersöks. Resultaten presenteras sedan i en kommande rapport från Uppdrag Arkeologi.

Kolla in filmen så länge:

https://www.facebook.com/uppdragarkeologi/videos/180952013910304