Det har varit mörka tider och mörka år. Trots det har SAU och SAUs forskningsråd arbetat vidare. Senast delade vi ut ett pris och gav dessutom ett hedersomnämnande. Till 2021 års pris nominerade SAUs och Upplandsmuseets personal flera högt meriterade kandidater. Valet skulle inte bli lätt – trodde vi.

Men faktiskt blev det inte så svårt.

§ 7 Beslut om extra avsättning

Styrelsen väljer att inte avsätta medel för SAUs arkeologiska pris 2021-2022 utan beslutar att avsätta 60 000 kr till Stiftelsen Nordiska museets fond för att rädda Ukrainas kulturarv (bg 5475-9758).

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/ekonomisk-insamling-att-radda-ukrainas-kulturarv

23/7 2021

Hej igen.

Nu har vi kommit igång ordentligt med grävningen. Det osteologiska materialet är fantastiskt. Mängder med fisk, sköldpadda, olika antiloper och även mindre däggdjur. Nu när vi kommit längre ner i lagren avtar keramiken medan stenmaterialet ökar. Mängder av avslag och mikrospån i jaspis och andra flintlika stensorter. Dessutom större avslag i ett kvartsitlikt material. I veckan var Anneli Ekblom och Michel Notelid här och hjälpte till. Nu har vi ca 1,5 vecka kvar på grävningen, i bästa fall kommer vi ner på dryga metern i schaktning. I övrigt är allt bra här i byn. Vi märker väldigt lite av alla coronarestriktioner som gäller här nu.

Vi hörs

Michel Guinard

05/07/2021, Changalane, Moçambique.

Hej.

Vi har ägnat veckan åt förberedelser. Det är bara 3 mil till Maputo men när vi åker dit för att köpa diverse som vi behöver tar det en hel dag pga otroligt dåliga vägar. I morgon ska vi ha den nödvändiga ceremonin för att få gräva i grottan. 5 liter portugisiskt vin, av en särskild sort som inte finns överallt, och fyra kycklingar samt 12 kilo majsmjöl ska ingå i ceremonin. Sen direkt imorgon kommer vi att börja utgrävningen. Fortsättningsvis blir det utgrävning i stort sett varje dag fram till slutet av månaden. När vi lämnade platsen för 2 år sen grävde vi tidig jordbrukskultur (Matola, ca 2000 år gammalt) med inslag av LSA, sen stenålder. Nu tror vi att fortsättningen blir stenålder och vi får se hur djupt vi kommer.

Med vänliga Hälsningar Michel

Igår letade vi efter mesolitiska lämningar vid Vasselhyttan inför anläggandet av en vattenledning.   

För ca 7 000 f. Kr. sträckte sig en långsmal vik av Littorinahavet söderifrån in till Vasselhyttan. I den innersta delen av denna havsvik mynnade ett större vattendrag (det som idag utgörs av Garhytteån-Norrsjön-Sörsjön-Storån). Lämpligt för bra boplatslägen, men dessvärre hittade vi inga fynd som tydde på några boplatser i den smala korridoren vi sökt av.

Däremot hittade vi förglasad slagg som tycktes vara slagen. Detta fenomen har dykt upp på andra ställen, bl a i Gästrikland och Dalarna. Kanske har det funnits torpare eller backstugusittare som gjort smycken av de vackraste slaggbitarna! Här vid Vasselhyttan är det tydligt att man valt den blå och turkosa färgen. Bitarna dök upp på flera ställen, men inom ett begränsat område i mark som varit åkermark åtminstone sedan 1800-talet.  I närheten har det legat en backstuga och en gård och det är väl rimligt att tänka sig att avslagen följt med rester av hushållsavfallet ut på åkern.

Ibland kan tekniken vara förvillande lik stenålderns hantverk. Samma teknik som när man gjorde t ex dolkar under senneolitikum. Tryckteknik finns beskriven i åtminstone två historiska kontexter i Sverige tidigare. Vid undersökningen av ett torp i Stora Skedvi påträffades ett bearbetat material i form av slaggsten. Denna hade bearbetats med dels bipolär teknik och plattformsteknik. Små nagelformade avslag hade avskilts från plattformen. Exakt vad man tillverkat är inte säkert men några tolkningsförslag som författarna lämnar är att man tillverkat smycken eller bössflinta. Även i Sofiedal i Gästrikland har man gjort liknande iakttagelser.

Slaggsten, som är en restprodukt från järnframställning, användes förr kanske främst som byggnadsmaterial. Ett både billigt, vackert och hållbart byggnadsmaterial i en bygd där allt virke behövdes för träkolsproduktion.  Idag finns det dock gott om ställen där man kan köpa smycken i så kallad Bergslagssten…(slipad slagg).

 Läs mer i :

Welinder, S., & Apel, J. 2007. Ett torp och ett artefaktmönster. I: S. Welinder (red). Torpens arkeologi. RAÄ. Stockholm.

Darmark, Guinard & Stenbäck. 2010 Sofiedal 11 En mellanneolitisk boplats i södra Gästrikland Särskild arkeologisk undersökning RAÄ 478, Sofiedal 11 Valbo-Ön 11:1 Valbo sn Gävle kommun Gästrikland Sau rapport 2010:9

I onsdags spenderade Sanna och Leif Berggren (byggnadsantikvarie) många timmar i arkivet på Engelsbergs bruk. Otroligt spännande och i vacker miljö. Engelsbergs bruk finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven.   

I arkivet, Nordstiernas centralarkiv finns i princip samtliga handlingar bevarade från de företag och organisationer som ägts av familjen Ax:son Johnson och Nordstjernan. I arkivet förvaras således ett tvärsnitt av Sveriges industrihistoria under 1900-talet. Här finns förutom handlingar från Sala silvergruva även arkivmaterial från Avesta kopparverk, Avesta Jernverk, Engelsbergs bruk, Hedemora verkstäder, Högfors bruk, Johnson Line, Karlstad Mekaniska verkstad, Lindholmens varv och många fler….

Vi har gått igenom materialet för att få lite bättre kläm på det vi hittat vid undersökningarna Sala silvergruva. Vi har tittat på fantastiska kartor, handkolorerade och med 3d effekt där man bild för bild kan klättra längre ner i gruvhålen. Relationsböckerna är som årsberättelser som redogör för vad som hänt vid gruvan under året, in i minsta detalj.  I försäkringsbreven får vi reda på vilka byggnader som fanns och vilken funktion de haft. Inventarielistor och nybyggnadsförteckningar, ritningar på diverse apparatur ger oss en fantastisk inblick i verksamheten.

Vi har bara hunnit titta på en bråkdel av allt vi ville titta på. Så vi hoppas att det blir fler turer hit till detta makalösa arkiv inom kort!