Kategorier
Uncategorized

SAUs arkeologiska pris 2021-2022

Det har varit mörka tider och mörka år. Trots det har SAU och SAUs forskningsråd arbetat vidare. Senast delade vi ut ett pris och gav dessutom ett hedersomnämnande. Till 2021 års pris nominerade SAUs och Upplandsmuseets personal flera högt meriterade kandidater. Valet skulle inte bli lätt – trodde vi.

Men faktiskt blev det inte så svårt.

§ 7 Beslut om extra avsättning

Styrelsen väljer att inte avsätta medel för SAUs arkeologiska pris 2021-2022 utan beslutar att avsätta 60 000 kr till Stiftelsen Nordiska museets fond för att rädda Ukrainas kulturarv (bg 5475-9758).

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/ekonomisk-insamling-att-radda-ukrainas-kulturarv

Kategorier
Uncategorized

SAU:s forskningsråd utlyser medel för arkeologisk forskning

Medel tilldelas i första hand forskare med anknytning till avdelningen för arkeologi vid Uppsala universitet. Anslag föreslås av SAU:s Forskningsråds beredningsgrupp och fastställs av rådets styrelse.


Ändamål
Medel kan sökas för kostnader för alla slag av arkeologisk forskning, inklusive stöd till publicering av avhandlingar och forskning. Vi ser gärna ansökningar för att förbereda ansökningar om större projekt
samt ansökningar om projekt med anknytning till uppdragsarkeologi. Medel kan även ges till projekt som ingår i doktorandarbeten, såvida dessa inte kan finansieras inom ramen för arbetet, samt arbetsstipendier om övrig finansiering saknas. Medel för kongresser och dylikt kan ges om resan avser förmedling av forskningsresultat och om sökanden är accepterad som föredragshållare eller avser presentation av poster. Juniora forskare som presenterar ny forskning internationellt prioriteras.

Belopp för arbetsstipendium relateras till den summa som står till förfogande för denna grupp av ansökningar. Tryckbidrag till avhandlingar förutsätter normalt att disputationsdatum, opponent och
betygsnämnd fastställts genom fakultetsbeslut eller motsvarande. Hänsyn tas också till medel beviljade från andra fonder. Tryckbidrag för sammanlagda tryckkostnader över 50.000 kr ges ej. I regel ges inte
medel för projekt av rapportkaraktär eller till datorer och liknande. Medel till doktorander som under sin doktorandtid vill arbeta med projekt som inte ingår i avhandlingsprojektet ges inte.

Bedömningsgrunder
Huvudsakliga bedömningsgrunder är originalitet, angelägenhet, genomförbarhet, ansökningskvalitet och budget.

Ansökan
Ansökan görs digitalt och skickas som bilaga via e-post. Ansökan ska rubriceras ”Ansökan” och titel ska anges. Ansökan ska innehålla uppgifter om ändamål (projektplan), kostnadsberäkning och tidplan.

Ansökan ska vara max tre A4-sidor (ca 9000 nedslag), varav max en sida för CV, meritförteckning och publikationslista. Ange personnummer, postadress, tel.nr och e-postadress. Uppge om anslag för
samma ändamål söks också på annat håll och i så fall var. Då medlen är begränsade, bör sökt belopp ej överstiga 50.000 kr.

Ansökan skickas till: forskningsradet@sau.se, senast måndagen den 15 februari 2022 (kl 23.59). Inkommen ansökan bekräftas via e-post.

Besked
Slutligt besked om anslag lämnas via e-post omkring den 30 april 2022. Stipendiemottagares namn kan även komma att meddelas på SAU:s hemsida www.sau.se


Rekvisition och redovisning
Medlen rekvireras skriftligen från SAU:s Forskningsråd när de ska användas. Tilldelade medel som inte rekvirerats efter två år (senast 1 juli 2024) dras in. Stiftelsen förväntar sig en kortfattad redogörelse över hur medlen använts. Utbetalning sker endast till konton i Sverige.


OBS! Sökande som tidigare erhållit medel från SAU:s forskningsråd ska i ansökan ange om och hur användningen av dessa medel har redovisats. Mottagare av medel som har rekvirerats, men ej rapporterat, uppmanas inkomma med en förklaring för att kunna komma ifråga för nya anslag.

SAU:s forskningsråd önskar ett exemplar av färdiga publikationer från projekt som tilldelats medel.

Eventuella frågor kan ställas till: forskningsradet@sau.se, samt
Bo Gräslund; bo.graslund@arkeologi.uu.se

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

23/7 2021

Hej igen.

Nu har vi kommit igång ordentligt med grävningen. Det osteologiska materialet är fantastiskt. Mängder med fisk, sköldpadda, olika antiloper och även mindre däggdjur. Nu när vi kommit längre ner i lagren avtar keramiken medan stenmaterialet ökar. Mängder av avslag och mikrospån i jaspis och andra flintlika stensorter. Dessutom större avslag i ett kvartsitlikt material. I veckan var Anneli Ekblom och Michel Notelid här och hjälpte till. Nu har vi ca 1,5 vecka kvar på grävningen, i bästa fall kommer vi ner på dryga metern i schaktning. I övrigt är allt bra här i byn. Vi märker väldigt lite av alla coronarestriktioner som gäller här nu.

Vi hörs

Michel Guinard

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

05/07/2021, Changalane, Moçambique.

Hej.

Vi har ägnat veckan åt förberedelser. Det är bara 3 mil till Maputo men när vi åker dit för att köpa diverse som vi behöver tar det en hel dag pga otroligt dåliga vägar. I morgon ska vi ha den nödvändiga ceremonin för att få gräva i grottan. 5 liter portugisiskt vin, av en särskild sort som inte finns överallt, och fyra kycklingar samt 12 kilo majsmjöl ska ingå i ceremonin. Sen direkt imorgon kommer vi att börja utgrävningen. Fortsättningsvis blir det utgrävning i stort sett varje dag fram till slutet av månaden. När vi lämnade platsen för 2 år sen grävde vi tidig jordbrukskultur (Matola, ca 2000 år gammalt) med inslag av LSA, sen stenålder. Nu tror vi att fortsättningen blir stenålder och vi får se hur djupt vi kommer.

Med vänliga Hälsningar Michel

Kategorier
Uncategorized

Vid Vasselhyttan

Igår letade vi efter mesolitiska lämningar vid Vasselhyttan inför anläggandet av en vattenledning.   

För ca 7 000 f. Kr. sträckte sig en långsmal vik av Littorinahavet söderifrån in till Vasselhyttan. I den innersta delen av denna havsvik mynnade ett större vattendrag (det som idag utgörs av Garhytteån-Norrsjön-Sörsjön-Storån). Lämpligt för bra boplatslägen, men dessvärre hittade vi inga fynd som tydde på några boplatser i den smala korridoren vi sökt av.

Däremot hittade vi förglasad slagg som tycktes vara slagen. Detta fenomen har dykt upp på andra ställen, bl a i Gästrikland och Dalarna. Kanske har det funnits torpare eller backstugusittare som gjort smycken av de vackraste slaggbitarna! Här vid Vasselhyttan är det tydligt att man valt den blå och turkosa färgen. Bitarna dök upp på flera ställen, men inom ett begränsat område i mark som varit åkermark åtminstone sedan 1800-talet.  I närheten har det legat en backstuga och en gård och det är väl rimligt att tänka sig att avslagen följt med rester av hushållsavfallet ut på åkern.

Ibland kan tekniken vara förvillande lik stenålderns hantverk. Samma teknik som när man gjorde t ex dolkar under senneolitikum. Tryckteknik finns beskriven i åtminstone två historiska kontexter i Sverige tidigare. Vid undersökningen av ett torp i Stora Skedvi påträffades ett bearbetat material i form av slaggsten. Denna hade bearbetats med dels bipolär teknik och plattformsteknik. Små nagelformade avslag hade avskilts från plattformen. Exakt vad man tillverkat är inte säkert men några tolkningsförslag som författarna lämnar är att man tillverkat smycken eller bössflinta. Även i Sofiedal i Gästrikland har man gjort liknande iakttagelser.

Vackra avslag i slaggsten. Kanske en rest från smycketillverkning.

Slaggsten, som är en restprodukt från järnframställning, användes förr kanske främst som byggnadsmaterial. Ett både billigt, vackert och hållbart byggnadsmaterial i en bygd där allt virke behövdes för träkolsproduktion.  Idag finns det dock gott om ställen där man kan köpa smycken i så kallad Bergslagssten…(slipad slagg).

Michel och Fredrik sållar den sandiga jorden omgivna av högvuxna lupiner.

 Läs mer i :

Welinder, S., & Apel, J. 2007. Ett torp och ett artefaktmönster. I: S. Welinder (red). Torpens arkeologi. RAÄ. Stockholm.

Darmark, Guinard & Stenbäck. 2010 Sofiedal 11 En mellanneolitisk boplats i södra Gästrikland Särskild arkeologisk undersökning RAÄ 478, Sofiedal 11 Valbo-Ön 11:1 Valbo sn Gävle kommun Gästrikland Sau rapport 2010:9

Kategorier
Uncategorized

I arkivet

I onsdags spenderade Sanna och Leif Berggren (byggnadsantikvarie) många timmar i arkivet på Engelsbergs bruk. Otroligt spännande och i vacker miljö. Engelsbergs bruk finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven.   

Vissa kartor är som små konstverk.

I arkivet, Nordstiernas centralarkiv finns i princip samtliga handlingar bevarade från de företag och organisationer som ägts av familjen Ax:son Johnson och Nordstjernan. I arkivet förvaras således ett tvärsnitt av Sveriges industrihistoria under 1900-talet. Här finns förutom handlingar från Sala silvergruva även arkivmaterial från Avesta kopparverk, Avesta Jernverk, Engelsbergs bruk, Hedemora verkstäder, Högfors bruk, Johnson Line, Karlstad Mekaniska verkstad, Lindholmens varv och många fler….

Vi har gått igenom materialet för att få lite bättre kläm på det vi hittat vid undersökningarna Sala silvergruva. Vi har tittat på fantastiska kartor, handkolorerade och med 3d effekt där man bild för bild kan klättra längre ner i gruvhålen. Relationsböckerna är som årsberättelser som redogör för vad som hänt vid gruvan under året, in i minsta detalj.  I försäkringsbreven får vi reda på vilka byggnader som fanns och vilken funktion de haft. Inventarielistor och nybyggnadsförteckningar, ritningar på diverse apparatur ger oss en fantastisk inblick i verksamheten.

Frej, Putte och Dockan var namnen på några av hästarna i gruvstallet på 1880-talet. Här fanns plats för 6 hästar.

Vi har bara hunnit titta på en bråkdel av allt vi ville titta på. Så vi hoppas att det blir fler turer hit till detta makalösa arkiv inom kort!

Vackra handstilar kan ibland vara svårlästa…